livetkanske

Jag kan inte släppa tanken om att köpa en häst igen. Jag sitter och tittar på annonser och hittar en massa olika fina hästar. Jag funderar och planerar över hur allting ska gå ihop. Det skulle säkert lösa sig.

Det är skillnad på att rida och ta hand om många olika hästar, och att ha en egen. Tanken att det är någon annans häst finns alltid där, och man kan inte planera och lägga upp träningen exakt som man vill. På ett sätt är det ganska skönt att slippa ha det yttersta ansvaret. Men jag vill liksom ha koll på allt. Foderstat, hur länge hästen är ute i hagen, vad den har för täcke. Ja minsta detalj är viktig. Och bara känslan att det faktiskt är jag som äger min häst.

Men så kommer jag på mig själv när jag sitter och letar sista minuten resor, drömmer om att åka jorden runt, eller hittar ett jobb i Australien som låter lockande. Har man häst kan man inte göra sådana saker. Då har man ett ansvar. Jag tror att jag måste få utlopp för min impulsivitet först, sen kan jag köpa häst.